Därför ska du digitalisera din krisplan: 7 tips att komma igång

Idag arbetar vi både på plats och distans men alla behöver veta vad hur de ska agera vid olika krissituationer– till exempel brand, IT-haveri eller olyckor. Med ett digitalt krishanteringssystem kan du kartlägga och öva för att höja din krisberedskap.
Läs vidare för att få tips för att öka medvetenheten kring begreppet kris, beredskap och säkerhet.
Tänk efter före
I ett systemstöd kan du och dina kollegor öva på kritiska situationer med hjälp av olika scenarier. På så sätt blir sårbarheten synlig. Att jobba med riskbedömning och skapa en krisplan ger en ögonöppnare och skapar en annan förståelse. När krisen väl sker handlar det om omedelbar mobilisering för att rädda liv och säkra värden.
Har du en plan på hur ni ska agera vid exempelvis:
- GDPR-intrång
- Hackerattack
- Inbrott
- Brand
- Gasläcka
- Överfall
- När personalen hotas
- Kemikalieläckage
Detta är oberoende i vilken bransch du befinner dig eller storleken på din verksamhet.
Mindre företag vill ofta ta steget att digitalisera och få kontroll medan stora koncerner önskar flexibilitet och översikt genom ett digitalt systemstöd.
Den gyllene timmen
Det gäller att snabbt få ”armarna” om sin kris och ta kontrollen, och det finns ett begrepp inom krishantering som kallas för den gyllene timmen: hur du agerar den första timmen!
Vad som menas med det är att den första timmen är avgörande för utvecklingen och din kontroll av händelseförloppet.
Därför är det viktigt att komma i gång med krisarbetet så snabbt som möjligt och ett digitalt verktyg hjälper dig med detta. Här är ett exempel: Om en incident sker under helgen kan chefer som är bortresta ändå bli involverade, exempelvis genom att sms snabbt skickas ut till berörda. Email kan skickas ut med förberedda checklistor för att snabbt komma igång och få en struktur.

7 tips för din krisplan
Det finns många frågor att ställa sig och till viss del görs detta även när du riskbedömer arbetsmiljön, inklusive kemiska riskbedömningar. Det handlar också hur du arbetar med rapportering kring tillbud och olyckor.
1. Samverkan för en effektiv krisledning: skapa en krisledningsgrupp
Att hantera en kris handlar om att arbeta professionellt över avdelningsgränser och funktioner. Det kan handla om att involvera flera olika team och chefer.
- Fundera på hur du snabbast kan samla ihop krisledningen till ett konferenssamtal?
- Hur ser ert systemstöd idag ut?
- Hur ska du och dina kollegor agera under ”den gyllene timmen”?
Kom ihåg! Ändras verksamheten, t ex att ni köper in nya system eller flyttar till nya lokaler påverkar det även krisplanen.
2. Öva och utvärdera olika situationer
Avsätt tid för att öva och utvärdera olika scenarier. Med ett digitalt stöd kan du utvärdera och få fram rapporter där du enklare kan se vilka förbättringar som behöver göras.
Se till att skapa checklistor och dokument som gör det enkelt att följa när en krissituation uppstår.
3. Alarmering: att kunna kommunicera och mobilisera snabbt
Hur vill ni kommunicera att något har hänt? Och till vilka?
Här kan det handla om att skapa grupper som får rätt meddelande i rätt tid. Det finns också olika kanaler att ta hänsyn till: sms, röstmeddelanden, e-post och via digitala appar.
4. Hantera anhöriga
När ni ska kommunicera till anhöriga bör vara en del i en checklista och genom att lägga in informationen digitalt kan anhöriga snabbt informeras.
Utse gärna en specifik person som ansvarar för anhöriga.
Tips! Se till att få in uppgifter på anhöriga (mobiltelefonnummer och e-post) och sätt en rutin på att regelbundet påminna om den senaste informationen.
5. Statusmöten – en del i krisledningsarbetet
Respons från olika ansvariga gör att du och dina kollegor kan skapa en gemensam lägesbild.
Under statusmötena går ni igenom checklistor för att se vad som behöver göras i den akuta situationen och planera nästa steg tillsammans.
6. Logg – viktigt att registrera vad ni gör under krisen
Tänk på att det är viktigt att registrera de åtgärder som görs, t ex vilka sms som har skickats ut eller när statusmöten har skett. Här underlättar det att ha en digital logg på plats där händelser registreras automatiskt, i kombination med att du kan lägga till information manuellt.
Kom ihåg! Att kontrollera olika myndigheters krav på transparens. Det kan handla om aspekter som tid och på vilket sätt åtgärder har satts in för att minska konsekvenser.
7. Uppföljning
Efter en incident är det viktigt att avsätta tid, inte minst i krisledningsgruppen för att gemensamt följa upp. Genom att gå igenom den digitala loggen och rapporter från statusmöten kan uppföljningen ske snabbare och smidigare. Här kan frågor som nedan behöva besvaras:
- Vad kan förbättras i nuvarande checklistor?
- Behöver det kompletteras med fler kollegor eller ska det vara färre?
- Hur har kommunikationen upplevts internt?
- Hur har kommunikationen upplevts externt?
Lagkrav på krisberedskap för företag: Det här gäller för dig
Beroende på vad för slags incident som sker finns det även myndigheter som ställer krav på och vill veta hur du har agerat. Ett exempel är intrång i IT-system som äventyrar sekretess eller spridning av personliga uppgifter (GDPR-intrång).
Tips! Det finns en stor kompetens inom olika myndigheter och att få feedback är ett sätt att höja säkerhetsberedskapen och förbättra beredskapsplanen.
Kraven kring krisberedskap för företag styrs av Arbetsmiljöverkets uppdaterade regler för det dagliga arbetsmiljöarbetet:
AFS 2023:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete), kapitel 4: Det här är den föreskrift som har ersatt den gamla AFS 1999:7. Reglerna kräver att du har en tydlig beredskap för olycksfall och akuta sjukdomsfall. Det handlar om att ha rätt utrustning på plats och att din personal vet exakt vad de ska göra om något händer. Du behöver också ha en plan för det psykiska och sociala omhändertagandet – alltså krisstöd – om dina medarbetare drabbas av en allvarlig händelse.
Tips! Att öva digitalt ger dessutom en stor trygghet och det förebyggande arbetet gör att säkerhetskulturen förbättras inom verksamheten.
IT-krisplan
NIS2-direktivet som infördes i Sverige under 2025 ställer högre krav på fler sektorer. Grunden handlar om att öka cybersäkerheten och det innebär i praktiken att implementera riskhanteringsåtgärder, snabbare incidentrapportering för betydande it-incidenter som cyberattacker, driftsavbrott och andra säkerhetsproblem till relevanta myndigheter såsom MSB (eller framöver: Myndigheten för civilt försvar).
Genom ett digitalt modernt krishanteringssystem kan du börja förbereda dig redan nu och samtidigt bygga upp din motståndskraften och beredskapen för alla typer av händelser i din verksamhet, inte bara IT-relaterade händelser.
Vanliga frågor (FAQ) digital krishantering och krisplanering
Svar: Det är den allra första timmen efter att en incident har inträffat. Hur du och dina kollegor agerar under denna korta tid avgör ofta hur mycket kontroll ni får över hela händelseförloppet. Med en digital krisplan kan ni snabbt samla krisledningen och mobilisera resurser direkt i mobilen för att rädda liv och skydda verksamhetens värden.
Svar: En stor del av grunden läggs i det dagliga systematiska arbetsmiljöarbetet. När ni gör riskbedömningar av arbetsmiljön, hanterar kemiska risker eller rapporterar tillbud och olyckor, kartlägger ni samtidigt verksamhetens sårbarheter. Krisplanen blir sedan det praktiska verktyget som visar exakt hur ni ska hantera de allvarligaste riskerna om de faktiskt inträffar.
Svar: Detta direktiv ställer betydligt högre krav på cybersäkerhet och snabb incidentrapportering vid IT-attacker eller driftsavbrott. Genom att använda ett modernt digitalt krishanteringssystem bygger du upp en stark beredskap som gör det enkelt att snabbt rapportera händelser till relevanta myndigheter och samtidigt ha kontroll på alla typer av kriser, inte bara de digitala.
Svar: Under en pågående krissituation är det lätt att tappa tidsuppfattningen. En digital logg registrerar automatiskt när statusmöten hålls eller när kritiska sms skickas ut, samtidigt som du kan lägga till anteckningar manuellt. Detta ger er en gemensam lägesbild i stunden, samtidigt som ni uppfyller myndigheters krav på transparens vid en efterföljande uppföljning.
Svar: Rutiner för anhörigkontakt bör alltid vara en tydlig del av era checklistor. Se till att regelbundet samla in och uppdatera kontaktuppgifter till medarbetarnas anhöriga digitalt. Genom att utse en specifik person i krisledningen som ansvarar för anhörigfrågor kan ni snabbt ge rätt information i rätt tid via kanaler som sms eller röstmeddelanden.
Författaren

Sandra Sköld
Marknadschef, EcoOnline AB
Sandra har över 20 års erfarenhet av marknadsföring och kommunikation inom internationella organisationer och många olika branscher. Genom åren har hon bidragit och tagit fram olika koncept kring hållbarhet för att hjälpa verksamheter att ta steget att förändra processer. Att sprida kunskap och bygga förståelse för olika ämnen är något Sandra brinner för. Artiklarna är skriva tillsammans med EcoOnlines produktspecialister.

